Jag vet vem du är!

Att se någon som man känner igen men inte kan placera är nog det mest irriterande som finns. Hjärnan tar bara stopp, den vill inte plocka fram rätt information om vart man sett eller pratat med människan förr. Det hände igår!

På Hultsfred sitter vi och käkar och i gänget ser jag en kille som jag är övertygad om att jag känner. Jag var helt övertygad om att vi snackat någon gång i livet men kunde bara inte placera vart. När killen ser mig och inte ens rynkar på näsan av förvåning att jag också var där började jag misstänka att vi kanske var fulla när vi sågs så det är därför. Jag var bombsäker på att vi setts förr. För att söka ledtrådar frågade jag mitt sällskap vem killen var och inget stämde. Han bodde i Uppsala och drev en krog. Jag har aldrig vart i Uppsala. Men dialekten kändes så bekant. Jag drog med min kollega in i diskussionen och tillsammans gick vi igenom alla tänkbara ställen vi kunde setts - när vi plugga i Uddevalla, på krogen, i Mora, gemensam kompis, tidigare arbetsplats... inget funka rätt!

Tills vi till slut kom på det när vi hörde hans namn. Larsa! Jo då, hon kände också igen honom och nu fick vi lov att gräva ännu djupare. Hur kunde vi, som har jobbat ihop i 6 veckor inte känner varann sen innan, känna samma kille. Efter mååånga om och men kom vi på det. Han var ju Larsa från Big Brother!! Inte undra på man trodde man kände killen!!