Jag överlevde, Nettan överlevde och bilen är hel.
Dagens första körlektion gick över förväntan, min biltokiga familj hade varit stolta om de sett mig där på parkeringen. Jag lyckades med krypkörning, parkera, backa, växla upp till trean och backa runt hörn. Inte illa för en timmes körning. Har dock återigen fått bevisat för mig att jag är en rätt hetsig personlighet, det är inte är min starka sida att ta det lugnt med kopplingen men vi jobbar på det och är faktiskt själv ganska imponerad. Min först start gick dock hur smidigt som helst. Det var först när det var dags för hörnbackning som Nettan började studsa lite suspekt bredvid mig. Men på tisdag är det dags igen. Så än en gång, en varning till allmänheten. Håll er borta från Solvallaparkeringen på kvällen.
Jag känner själv att jag är redo för landsvägskörning, men av någon anledning håller inte min sambo riktigt med mig där. Tror det mest handlar om rädsla för att bilen ska strejka, men då han inte var med idag eller kommer vara med på tisdag så vet man aldrig.....
söndag 24 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag är fullt medveten om att du envisas med att klara det mesta,bära eller brista. Så du kan säkert köra bil också. Men, vi har ju inte hört vad Nettan tyckte
Hon håller förstås med mig :)
Du är så ödmjuk honey, klapp klapp ;)
Hon var över förväntan. Gillade att kanske att gasa lite mer än vad mitt hjärta klarade av mellan varven och hade en förkärlek för brutala bromsningar men helt klart godkänt!
Jag tror att jag står på Jens's sida... (och det måste vara första gången..)
Ödmjuk är inte min starka sida, precis som mjuka inbromsningar :)
Skicka en kommentar